Oct. 25, 2013
ska släcka lampan i vardagsrummet och kollar ut genom fönstret i mörkret och ser hur ett hus längre ner på gatan lyser upp, hela uppfarten lyser och barn (kanske pappor) spelar bandy tillsammans. Alltså åhh, jag verkligen känner hur mycket jag vill bo i hus ,eller i alla fall på något ställe som jag trivs i. Bo större, inreda så som jag egentligen vill, bjuda hem vänner på långa middagar. Nu när man bjuder hem någon så känns det inte så som jag vill att de ska kännas. Jag vill lixom ha lååånga middagar där man sitter och pratar länge, länge. Där barnen leker ( om man bjuder hem någon med barn) man skrattar och bara umgås. Det känns som det är svårt att få den stämningen i den här lägenheten, ja för att jag/vi inte trivs. Men så småningom så hoppas jag att jag får det :)( lite kvällstankar såhär nu innan läggdags)
Kommentarer
Trackback
