För ett år sedan nästan precis ( i skrivande stund , 20.00) så kom vi fram till förlossningen, jag med rädsla över att bli hemskickad eftersom jag hade såå ont. De undersökte mig och satte ctg och någon annan grej som mäter hur täta värkarna kommer runt min mage. Det visade sig att jag var uppe 8 cm ( helt sjukt förstår inte hur jag lyckades hålla mig hemma så länge ) och allt såg bra ut med bebisens hjärlljud. ca 7 timmar senare av kämpande och smärta så kom du äntligen ut, , 02.49! Du var helt underbar så fin och söt! Jag kunde inte slita min blick i från dig - så älskad från första stund. Jag har gått runt hela dagen och tänkt tillbaka på dagen för ett år sedan. Jag längtar faktiskt tillbaka lite, allt var så spännande. Jag hade ju liksom gått och undrat i 9 månader vem det var som hade gömt sig i min mage och nu skulle vi äntligen få träffas.Det här året har gått så fort och levi har utvecklats så mycket. Att han skulle gå helt själv innan sin 1 årsdag trodde jag aldrig för några månader sedan men jag kan inte vara en mer stoltare mamma! I morgon firar vi levis 1 årsdag med presentöppning i sängen, sedan pankaksfrukos, lek med presenterna såklart och senare på dagen åker vi till lek och bus för första gången. En sväng på ikea med ska vi hinna med.Hoppas på en fin första födelsedag för Levi! /B
/B